”Desinformation och fake news handlar om pengar”
Informationspåverkan och desinformationskampanjer ses ofta som ett hot mot demokratin. Och det är det. Men framförallt handlar det om kommersiella aktörer som vill tjäna pengar. Det säger Anton Lif, specialist på påverkansoperationer och kommunikation och Crisis Managementkonsult på Combitech.
Fake news och desinformation i sociala medier får ofta stort utrymme. Men informationspåverkan och desinformation är mycket mer än så. Både offentliga och privata organisationer behöver få in desinformation i sitt riskarbete. Det krävs ett holistiskt perspektiv och ett samarbete mellan kommunikatörer, CISO och säkerhetsansvariga.
Anton Lif konstaterar att desinformation har ”blivit mainstream under pandemin” och att EU nyligen tagit in desinformation i sitt övergripande riskarbete. Han pekar på något han kallar dataförgiftningsattacker. Ett stort hot i ett digitaliserat, algoritm-baserat samhälle.
Han tar bilkörning som ett exempel. Bilen är måhända säker och föraren utbildad. Men vad händer om någon manipulerar trafikskyltarna? Då agerar både bil och förare utifrån felaktiga premisser.
Det går inte att skydda sig helt mot informationspåverkan. Men Anton Lif delar med sig av ett par insikter:
- Desinformation handlar först och främst om pengar. Det är inte förbjudet att luras för att tjäna pengar och många företag lägger stora resurser på att svärta ner andra varumärken.
- En ökad medvetenhet är centralt. Det går att vaccinera sig genom att öka sin motståndskraft. Där är käll-tillit lika viktigt som käll-kritik.
- Det övergripande narrativet är viktigare än enskilda händelser. Vinklade urval av enskilda nyheter används ofta för att sätta en bild som gynnar egna intressen.
